Oj vad vackert skrivet

Fotboll är inte min grej men Henrik Larsson är. Han dök upp och blev superhyllad på Olympia i Helsingborg, vilket låg precis brevid min gymnasieskola, och har sen dess alltid haft lite småkoll på vad han pysslar med trots mitt ointresse för fotboll. Iom det som hänt hamnade jag på en för mig väldigt otippad (inte pga birro alltså!!) blogg, http://blogg.expressen.se/birro, läs och känn!

"Sorgens landvinningar (All omtanke till Henrik Larsson)

Allt blod fryser till små röda iskristaller. Världen släcker ner sina ljus. Tillvaron inreder ett litet rum och man hamnar där till sist, i en smutsig gammal soffa, och man har inget val.

Varje vaken timma är en gravsten som skjuter upp ur mörkret. Man vill inte äta, inte prata, inte läsa, inte existera. Man vill bara sova.

Men man orkar. Man sitter strax vid ett bord med små plastblommor i en kruka och diskuterar begravning, blommor, psalmer, testamente.

Man sitter i en spikrak kyrkbänk och ser människor man älskar lägga blommor på en kista och till sist är man själv där med sin ros och sedan trampar man otåligt ute i regnet och man inser svagt, ljudlöst och väldigt förvirrat, att man aldrig kommer bli som innan, att man är förändrad för alltid, och utan att man egentligen vill det, och utan att man egentligen vet hur det fungerar, så överlever man.

Det finns ett ansikte inuti en, som en sjö.

All min omtanke till Henrik Larsson med familj.

Skrivet av Marcus Birro den 7 jun 09:11"